Redogör för de källkritiska principerna eller kriterierna (enligt Thurén och Hårdstedt!). Närhetskriteriet (äkthetskriteriet) behandlar när i tid och rum källan är ifrån samt att källan ska vara det den utger sig för att vara.
Start studying De fyra källkritiska kriterierna. Learn vocabulary, terms, and more with flashcards, games, and other study tools.
källkritik; Det första centrala momentet i källkritiken är identifikationen av källan: dess upphovsman, dess tillkomstsituation och avsikten med tillkomsten. Till en början bedöms äktheten, det vill säga om källan är vad den utger sig för att vara. källkritiska principerna som en källa bedöms utifrån är äkthet, det vill säga om källan är det den utgör sig för att vara, tidssamband , hur nära i tid källan är de händelser den berättar om, De avskrifter som finns bevarade från 400-talet och framåt innefattar emellertid formuleringar vilka enligt (4) tendenskriteriet inte kan vara äkta, utan har tolkats som senare interpolationer (tillägg) av kristna skribenter. Många forskare menar att det med källkritisk metod går att återskapa en trovärdig text som Josefus skulle ha Ett sätt att täcka in de här fyra punkterna är att komma ihåg en enda fråga: Vem säger vad till vem i vilket syfte och när?
- Libra signo
- Socialistiska partiet umeå
- Vad ska stå med i ett cv
- Glödlampa rött ljus
- Förkortning miljoner euro engelska
- Bra utländska investmentbolag
- Språkkurser engelska vuxna
- Ivf hur går det till
- Vad ar innesaljare
källkritik; Det första centrala momentet i källkritiken är identifikationen av källan: dess upphovsman, dess tillkomstsituation och avsikten med tillkomsten. Till en början bedöms äktheten, det vill säga om källan är vad den utger sig för att vara. Källkritik - vad är det? Att utöva källkritik innebär att bedöma om materialet - det vill säga en text, en bild, ett uttalande eller liknande - är trovärdigt och går att använda som informationskälla. De fyra källkritiska kriterierna | Inlämningsuppgift En inlämningsuppgift där eleven har valt att analysera två olika källor, en från Wikipedia och en från nationalencyklopedin. Eleven analyserar utifrån fyra källkritiska kriterier, nämligen äkthetskriteriet, tidskriteriet, tendenskriteriet och beroendekriteriet. Den 4:e upplagan har genomgått en grundlig revidering.
Anledningen till detta diskuterade vi i inlägget ”Libyen just nu är ett av de viktigaste länderna för vänstern över hela världen” den 17 september: Skriv ut de källkritiska frågorna, Koperingsunderlaget som finns i pdf:n Källkritiska detektiven, sidan 2 alt s.
Den täcker in samtliga fyra källkritiska kriterier som du läste om ovan, och Bra är att alltid följa de grundläggande källkritiska principerna; att du tydligt anger
Fyra källkritiska frågor. 56. Utdelningsmaterial 8 - Källor om brandskattningen av Visby. 6.
Här går jag igenom de fyra källkritiska kriterierna vad gäller historisk källkritik. Genomgången är tänkt för gymnasieelever i kursen Historia 1b. Jag som la
(Nästa tillfälle ska ni själva värdera olika källor.) Se ett filmklipp från "Är det verkligen sant?" Leka! Först och främst, äkthetskriteriet, Är källan det den utger sig för att vara? där källvärderingen relateras till de historiska frågorna och till de historiska kunskaper som ingår i ett historiskt sammanhang. Granska, värdera och tolka källor gör vi med hjälp av de källkritiska principerna. Vi granskar källans tillkomsthistoria genom att ställa frågor om äkt-het, närhet, beroende och tendens. avsikten att jämföra om de granskningar som Viralgranskaren genomför, och de slutsatser som dras utifrån källkritiska principer, även hade kunnat göras utifrån befintlig retorikteori.
Förändringar i själva författarskapet diskuterar vi mer utförligt i Del 4 i denna modul. De skall använda sig av de källkritiska principerna närhet, beroende och tendens. Dessa principer kan förslagsvis skrivas upp på tavlan eller presenteras på skärm/duk. Källkritiska principer (förslag på text): Hur samtida och nära är källan?
Allra försäkring kundtjänst
Ni ska även analysera hur ni har använt källorna i arbetet med Why poverty. 4.4 Forskningsetiska principer källor skall bedömas utifrån de källkritiska principerna för att deras relevans ska kunna avgöras. Enligt Rosenlund är detta problematiskt då det visar tecken på en syn på källor där de ses ha historisk information oavsett i vilken kontext de används. Källkritiska principer . Inom historieämnet har man utarbetat vissa grundprinciper för kritisk granskning av källor (äkthet, tidssamband, beroende och tendens).
sig allt större och som någonting vissa människor ägnar sig åt för att de medvetet vill bidra till den falska bild som kan tänkas uppstå. Svårigheten kring källkritik på nätet är stor och som sig bör skall källkritiska principer tillämpas även på sociala medier, men det är inte helt problemfritt (Alexanderson, 2012).
När betalar försäkringskassan ut sjukpenning
Här går jag igenom de fyra källkritiska kriterierna vad gäller historisk källkritik. Genomgången är tänkt för gymnasieelever i kursen Historia 1b. Jag som la
Genomgång (11:13 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om de källkritiska kriterierna (OTÄT: Oberoende, Tendens, Äkthet och Tid). Ingår i en serie med introduktion till källkritiska principerna som en källa bedöms utifrån är äkthet, det vill säga om källan är det den utgör sig för att vara, tidssamband , hur nära i tid källan är de händelser den berättar om, Förklaring av källkritiska begrepp När du värderar och använder dig av källor är det viktigt att du använder dig av dessa begrepp.
4. Man ljuger inte till sin nackdel. Noteras bör dock att det faktiskt förekommer fall där människor gör detta. Ett exempel är när människor erkänner ett brott de inte begått. Genomgången av tendenskriteriet kan kanske verka nedslående.
Fyra grundläggande kriterier att ta hänsyn till när man bedömer en källa: Tid. Beroende.
Försök hitta och ge exempel på vart och ett av kriterierna i texten. (äkthet, tid, beroende, tendens). I den här skriften beskrivs de källkritiska principerna kortfattat och illustreras med konkreta exempel, i de flesta fall från massmedierna. Initiativet till skriften har tagits av Henrik Olinder vid Krisberedskapsmyndigheten. Han har också bidragit med många värdefulla och stimulerande synpunkter på inne-hållet.